Mäktigt

Hyllningen blev precis så mäktig och häftig som alla hade förväntat sig. Jublet visste inga gränser när Jarmo Myllys klev ut genom ett eldsprutande björngap till tonerna av "The Man Behind the Mask". Det var gåshud och många blanka ögon, inte minst på Myllys själv som såg väldigt rörd ut under hela cermonin.

Matchen vann Linköping med 2-3 efter straffar. Känns inte så kul att börja gnälla efter en sån här magisk kväll med tanke på allt som skedde före matchen, och jag tänker inte göra det heller. I allafall inte så mycket. Lite måste dock avhandlas. 

Luleå kom inte upp i deras normala nivå och jag tror aldrig att jag har sett ett så slarvigt och energilöst spel av Luleå på, ja jag kan inte komma ihåg när det såg ut så här sist.

Att man får med sig en poäng ikväll är jag oerhört nöjd med. Men givetvis måste man prestera bättre med tanke på vilka legendarer som var på plats och inför en utsåld hall en onsdagkväll i november.

Andreas Jämtins armbåge på Daniel Mannberg var ful, respektlös och fulltständigt idiotisk. Matchstraff på Jämtin, fem minuters powerplay och Luleå hade bjudits in i matchen. Cam Abbott var på Jämtin i spelargången och det var visst nära att de båda hade börjat veva med knytnävarna.

Reduceringen kom i form av Johan Harju, och i tredje perioden jobbade man till sig en kvittering då Chris Abbotts slumpskott från dålig vinkel letade sig in i mål.

Straffarna - skit. Skit. Skit.

Bara att glömma, det här var ingen bra insats. Dock en spelare som får godkänt är David Rautio. En mycket bra insats ikväll. Målen kan han inte göra speciellt mycket åt när han blir helt lämnad av övriga försvaret.

Hv71 borta på fredag kväll. Då blir det spännande att se hur Luleå har hämtat sig efter den här matchen.

Myllys walks on water.

God natt.

// Berra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0